Ok nu ar jag aterigen inne i en period av langtan efter Sverige...! Va fasiken kan jag aldrig ta och bestamma mig eller? Oh jag vill bara krypa ner under ett tacke och gomma mig i nagra ar, kan jag snalla fa gora det? Jag ar sa trott sa trott. Min kropp varker och jag saknar min familj sjukt mycket!! I borjan av decemeber aker min syster E till Afganistan som tolk. Jag ar sjukt radd att hon ska do nar hon ar dar. Ibland far jag klump i halsen. Nar jag kor bil tanker jag ofta pa att dem skickar hem hennes kropp i en kista och da far jag angest eftersom jag pushade henne att ta chansen. Tank om jag skickat henne i graven! Kommer kanna mig javligt skyldig om hon dor!! Ok jag ska inte tanka pa sant. Ska satta mig pa balkongen imorgon bitti och dricka kaffe i solen sa kanns det hela mycket battre!!
//E
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar