I mandags var jag i Miami. I tisdags fick jag ett samtal. Det samtalet gick till min mans telefon.
Okej lat mig borja fran borjan!
I tisdags morse vaknade jag och maken i Miami. Vi gick ner till bilen och sa fort han satter sig i bilen far han kramp i ryggen. Kann knappt resa sig eller ga. Med mycket moda tar vi oss upp for trapporna. Han lagger sig i sangen och meddelar jobbet att han inte kan komma in. Glad ar jag for da far jag ta hand om honom.
Jag aker till affaren och koper kaffe och sant till makens jobb. Kommer hem lagom till att hans telefon ringer. Det ar min syster. Lite forvanat svarar jag. Inser snart att jag hade nog stangt av ljudet pa min telefon. Tanker inte mer pa varfor hon ringer till hans telefon.
Fragar henne hur hon mar och vad hon gor. Hon sager ingenting.....absolut ingenting.....Jag borjar bli orolig och tror att nat har hant henne. Min forsta tanke ar att hon ar sjuk eller att nan annan ar sjuk.
Nej det blir varre an sa. Min morbror i Iran har plotsligt gatt bort, dott, lamnat oss. Hux Flux bara sadar. Jag bara skriker pa telefon och sager att jag pratade ju med honom i torsdags! Han madde bra.
Han hade fatt en inre blodning. Han akte in pa sjukhuset och en dag senare var han dod. Han kropp orkade inte mer....!
Jag mar daligt, javligt daligt. Ar arg och bitter! Men det gar sakert over, det blir sakert battre med tiden men just nu vill jag vara arg och ma daligt. Sa det sa!
//E
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar