Harliga diskussioner

Jag har antligen insett att det enda sattet att prata med min man sa han fattar ar att prata hans sprak. Sa i helgen hade vi en harlig diskussion. Det gick ut pa att jag tycker att det ar viktigt for relationer att par gar i terapi. Av nan anledning vill han inte det. Hans forklaring ar att han har gatt hos psykolog och ar val medveten om vilka fel och brister han har. Men sen att han aldrig andrar dessa jakla betenden och fortfarande ar envis som en asna, ja det ar en helt annan femma. Men han tycker daremot att jag borde prata med en psykolog.
Han: "Alskling, jag tycker att du ska prata med en psykolog, jag tror du skulle ma bra av det och det kan nog hjalpa dig att utvecklas."
Jag: (Ville garna saga at bajs och do men jag gjorde inte det) "Nej jag tror inte det"
H:"Varfor?"
J:"Jo du forstar....om inte du tycker att terapi inte kan hjalpa oss sa tror jag dessvarre inte heller att en psykolog kan hjalpa mig."

Det fick verkligen tyst pa karl HA!
Summa: Jag ska inte ga till en psykolog och han ska inte ga i parterapi med mig. Det har kommer ju ga galaaant.
//E