Greencard?

Kan det verkligen vara sant? Kan slutet på denna jobbiga period i min och makens liv vara nära sitt slut? Har vi snart nått guldet i slutet på regnbågen? Det är nästan så att jag vågar hoppas på det! Igår mailade maken min advokaten för att kolla med henne hur det går för våra resedokument och greencard. Vi börjar båda bli lite otåliga. Det är fruktansvärt svårt när ens liv ligger i händerna på någon annan och framförallt den amerikanska regeringen som vägrar ge några tydliga svar. Advokatens svar var att vi förmodligen i slutet på denna månad borde vi ha våra resedokument. Svaret på hur lång tid det kommer ta för oss att få våra greencard var att processen går mycket, mycket snabbare än någon hade hoppats på så vi kan förmodligen räkna med att få våra greencard om ett år!!! Så med andra ord borde vi kunna resa vart vi vill nästa sommar och slippa stå i knasiga onödig kö och bli utfrågade i flera timmar! Vi kan resa in med våra greencard som alla andra amerikaner!!
Kan det verkligen vara så? Vågar jag verkligen hoppas på det??!! Vågar jag verkligen tro att slutet är så nära? Vi hade blivit informerade om att det kan ta upp till tre, fyra år innan vi får våra greencard....Men det verkar som om den informationen inte längre stämmer.
Vad innebär då detta för mig och maken? Vi kan komma igång med vårt liv tidigare än vi hade planerat och hoppats på, jag kan skaffa jobb här lättare och ha samma rättigheter som alla andra människor. Men det är då förutsatt att vi får ett greencard också. Tror inte det finns någon möjlighet för oss att inte få det men ialla fall vi ska inte ta ut segern helt i förskott.
Håll tummarna för oss!

//E

Min dag

Min dag var en väldigt händelselös dag! Jag vaknade lite stressad och panikslagen klockan 9, skyndade mig upp och kollade min mail av någon anledning. Vaknade väldigt stressad, vilket aldrig kan vara bra början på dag. Men min dag fortsatte helt ok. Var på lekparken med barnen och fick lite vuxet sällskap så att jag hade någon att prata med. På något konstigt sätt är en 4.5 åring inte så intresserad av att veta alla detaljer av mitt liv. Detta hindrar dock inte mig från att berätta men jag utesluter vissa detaljer. Orkar liksom inte förklara. Idag fick jag frågan varför jag alltid måste hem och äta middag med min make hahaha öööh kanske för att jag hoppas ge honom tillräckligt med vin och få honom i säng och utnyttja honom! Men det orkade jag liksom inte förklara för en 4.5 åring.
Föresten häromveckan blev han väldigt arg på mig för att vi inte hade firat hans halva födelsedag när han fyllde 4.5 hahaha barn är roliga varelser måste jag säga! Tänk att få ha sin födelsedag 2 ggr om året!
Har en kusin, (hon vet vem hon är) som tvingade sin kille att fira hennes födelsedag 3 ggr på ett år. Hon fick en massa presenter och uppmärksamhet. Inte illa pinkat tösen, jag har försökt åtagliga gånger med min make men jag ska vara glad om han kommer ihåg min riktiga födelsedag. Vill inte förvirra honom med två till datum! Vet inte hur svårt det kan vara att komma ihåg att säga grattis till sin fru en gång om året. Jag bryr mig inte så mycket om datum tex. tvingar jag honom aldrig till att komma ihåg datumen när vi gifte oss eller förlovade oss. Istället köper jag presenter från honom till mig själv! :) Tycker det funkar bättre så än att han ska ge mig nåt fult som jag kommer le och låtsas tycka om och sen skänka vidare till någon kusin. Hans dåliga minne gör ju att han aldrig kommer komma ihåg vad han gett mig hahaha nu är jag elak! Älskar min make med dåligt minne! :)

//E

Träningsvärk!

Idag får jag betala det höga priset för cykelturen på Venice igår. Min rumpa är väldigt öm och jag kan knappt sitta! Hur kommer det sig att jag för några år sen kunde cykla hur långt som helst men nu får jag ont av att cykla 1 timme?!! Kanske beror det på den kassa cykeln som jag fick hyra eller på konstruktionen av min rumpa, vem vet! Men ont gör det iaf! Hoppas det går över, finns ju inte så mycket man kan göra åt träningsvärk.
På köpet håller jag på att bli sjuk. Har ätit en massa homeopatisk medicin i hopp om att jag ska bli bättre. Känner mig bättre än igår men fortfarande inte bra. Men jag hoppas på det bästa iaf! Man kan ju inte undvika att bli sjuk och förkyld när man jobbar och är omkring barn hela, hela tiden! Nu har maken blivit bättre så jag behöver inte oroa mig iaf.

Ikväll hoppas jag få lite tid till att träffa min make och gosa lite. Tiden räcker inte till för sånt alla dagar men jag hoppas denna dag är en av dem som tiden räcker till och bli över! Håller tummarna! :)

//E

Varför så många pitbulls?

Jag kan inget än bli förvånad när jag är vid stranden i den här staden. Det kryllar och jag menar verkligen kryllar av pitbulls! Fattar inte varför människor är så överförtjusta i dessa hundar. Det har verkligen blivit en leksak precis som chihuahuaor har blivit det för fina, rika, fjantiga små flickor har pitbullen blivit en penisförlängning för konstiga och galna killar. De har inget intresse av att uppfostra hundarna rätt utan bara ha en hund så att människor ska tycka att dem är coola. Vad jag tycker är coolt och mäktigt är väluppfostrade hundar som följer ägarens alla vinkar och regler, det är mäktigt! Hundar ska vara väluppfostrade och veta när de ska göra vad och inte bara vara helt galna och stressiga runt människor. Framförallt ska inte hundar ba bettsele för munnen så att de inte kan skälla eftersom ägarna är rädda att hunden ska bita ihjäl någon!! Nej jag tycker verkligen att amerikaner borde ta en lydnadskurs med sina hundar! Då kommer ägarna veta hur de ska hantera sina hundar och hundarna kan lära sig vem som bestämmer.

//E

Hur jag har spenderat min dag

Idag ringde några av våra kompisar och undrade om vi skulle med på hiking i Malibus berg. Men tiden rann iväg för oss så vi möttes upp på Venice beach och hyrde cyklar. Vi cyklade ända till Hermosa beach vilket tog oss 45 min i lugn takt. Trodde aldrig att jag skulle spendera min lediga tid med att cykla med tanke på hur mycket jag har cyklat till och från skolan i Uppsala.

Iaf för er som inte har varit på Venice beach: det är otroligt vackert!! Det är en lång strand fylld av konstiga och galna amerikaner som försöker sälja diverse saker till dig. Inte för att detta hör till det vackra men samtidigt så är det charmigt. Folket i LA ser Venice konstiga människor som en del av stadens historia, vilket jag inte kan annat än hålla med om!

Här är en bild så att ni alla kan längta lite till det varma och sköna LA!

//E

Varför är män och kvinnor så olika?

Till alla killar där ute: Varför tror ni att vi kvinnor behöver ha alla problem lösta när vi kommer och bara vill prata??!! Detta har hänt mig i mitt äktenskap många många gånger och jag kan bli galen på det! Jag kommer till min älskade man med ett problem bara för att prata och få stöd men jag får problemlösning tillbaka. Då känns det verkligen som att allt som jag har sagt inte har lyssnats på och det enda som har skett är att han vill lösa mitt problem för att få det över med.
Jag och min man har pratat om det här många gånger och han har förklarat för mig hur han tänker: Han ser det som sin uppgift att finna en lösning på allt som stör mig och han gör det för att stötta mig.
Förstår inte ni killar att det får precis den motsatta verkan för oss tjejer?

Vi har nu varit gifta i 1.5 år (wow va tiden går snabbt) och det känns fortfarande som att jag inte förstår mig på karlar helt och fullt. Jag tror inte att jag någonsin kommer göra det heller. Nu bor ju jag till och med med fyra karlar, varav två är människor. Detta innebär fortfarande inte att jag slutar att förvånas och beundras över vissa saker som dem gör. Jag kan till exempel spendera en hel dag med att städa huset och framförallt min och makens lilla rum. Detta gör jag med glädje och utan att klaga. Jag plockar mer än ofta bort makens saker från golvet och rummet. Men senare under veckan när jag kommer hem och lägger mina kläder på golvet, av ren lathet, blir jag utskälld av det! Men hur kommer detta sig? Jag kommer ju ändå städa upp i slutet av veckan!!

Om detta är våra största problem i detta äktenskap så måste jag nog säga att vi är väldig, väldigt lyckligt lottade hahaha. Vi har ett bra äktenskap, jag trodde inte det själv. Visst i början var det problematiskt men vi har kommit så långt i vårt äktenskap! :)

//E

Längtan och mycket mer

Nu var det som vanligt länge sen jag skrev nåt här. Är väldigt dålig på att skriva en massa saker men det gör inget.
Jag längtar hem till Sverige. Varje gång detta händer börjar solen lysa här i LA och fåglarna börjar kvittra. Det gör verkligen att min längtan dovas ner men ändå. Jag saknar min familj och hoppet om att livet skulle vara lite lättare i Sverige. Känns som att jag nästa aldrig hinner träffa min man. Vi är båda trötta hela tiden och jobbar mer än vi njuter av livet. Ska det verkligen vara på det viset? Känns som att det är något vi gör fel.
Däremot borde jag inte glorifiera livet i Sverige, det har säkert sina problem och motgångar där också.

Häromdagen kunde jag knappt gå för att jag hade så ont i min rygg. Att köra bil flera flera timmar varje dag tar verkligen ut sin rätt på kroppen! Vill verkligen köpa en ny och bekvämare bil men vi får se hur det blir. Skulle jag säga till min man att jag får ont i ryggen av att sitta i bilen så mycket kommer vi åka ut till en bilhandlare redan idag och köpa en ny bil.

Nejvars. Livet här är bra men stressigt. Timmarna på ett dygn räcker inte till här i LA!
Vädret gör det verkligen värt att fortsätta!! :)

Till alla er som är nyfikna (här tror jag att någon verkligen läser min blogg) kom till LA och se själva!

//E