Värmeslag

Idag gick jag på en promenad med min vänninas hund. Jag trodde att vi båda skulle dö av värmeslag. Klockan var 13.30 och det var cirka 3miljoner grader celsius. Min kropp översmartade dock mig och tvingade mina ben att vända om. Alla mina celler hade samlats på torget i min kropp och protesterade mot de inhumana behandling jag utsatte dem för. Så jag fick därmed lyda och vända hem. Hunden kunde inte ha varit gladare av mitt val.
Imorgon ska det också vara varmt, jag ska sola lite så alla i Sverige kan avundas att jag bor i LA. Alla ska kolla på mig och säga: "Oh hon kommer säkert från LA". Eller så kommer dem kolla på mig och undra om jag kommer dö snart av hudcancer. Men ändå, jag är inte så brun än.
Oh idag var jag på gymmet. Det kändes väldigt skönt. Imorgon ska jag också till gymmet. Jag måste komma i form inför sommaren, nedräkningen till min Sverigeresa har ju börjat. Föresten det kanske inte är så bra för min diet att jag just nu sitter och drick ett glas vin. Men va sjutton jag måste ju få ha lite njutning i livet också eller hur!!?? Imorgon ska jag på promenad lääänge och sen ska jag till gymmet. Då kommer jag gå ner 300 kg eller hur! Yeay! Ps. Besvikelsen kommer bli sjyhög imorgon!! :)
//E

Atlas

Den här vackra skapelsen är min Atlas. Eller rättare sagt så är min kära syster E1 hans ägare men det hindrar inte mig från att drömma om honom och önska att han var min! I augusti så kanske Atlas ska komma och bo med mig, maken, rumskompisen och våra två hundar. Då blir vi tre hundar och tre människor i en super liten lägenhet haha. Men det är charmigt och det är bara för ett år. Men iaf jag älskar Atlas och jag är glad över att han kanske ska komma och bo med oss. Jag håller tummarna för att det ska bli så. Jag vill träna Atlas och göra honom till en fin lydig hund. Vi får se om jag lyckas.

//E

Santa Barbara

På lördag ska jag och maken min kanske åka till Santa Barbara. Jag är ledig och han är ledig, så varför inte göra det mesta av vår tid! Vi ska nog åka dit tidigt som satan för att kunna göra en massa roliga saker när vi är där. Det ska bli skönt att komma bort från huset lite och kunna umgås bara vi. Nästa vecka, torsdag rättare sagt kommer Rodneys syster hit. Vi ska ut och äta på Father´s office på torsdag. Det är ett dundercoolt ställe. En pub typ som ett studentställe i Sverige. Stämmningen är alltid på topp och folk säger att deras burgare är godast i hela LA, jag har dock inte smakat. Jag brukar äta sallad när jag är där, de har ett stort utbud av öl också, tackar jag för :) .
Jag ser framemot den kommande veckan, det ska bli roligt.
Idag pratade jag med en tjejkompis från förr. Hon bor i Tyskland och sen bröllopet och min flytt till usa har vi inte haft bra kontakt eller ens pratat. Idag ringde jag henne hux flux, det var så enormt underbart att prata med henne! Hon trodde att jag var arg på henne och hade inte vågat höra av sig. Här har jag gått och tänk på henne och saknat henne, knasigt det kan bli. Men nu sa jag till henne att jag har hittat henne och kommer inte tappa bort henne igen. Jag behöver mina vänner och min familj, mer än nån av de kategorierna kan ana. Ibland tänker jag på hur livet var om jag bodde i ett hus nära alla vänner och familj. Då kunde allas barn komma hem till mig på bullkalas och jag skulle ha vin och ostprovning till de vuxna. Barnen skulle älska mig och de vuxna skulle avundas mig. Jag skulle lägga mig om nätterna och vara nöjd och glad. Jag och maken skulle i min dröm gå på långa promenader, vi skulle läsa och vara intellektuella, vi skulle dock inte ha några barn och därmed skulle alla avundas oss ännu mer. Men men just nu bor jag i en lägenhet, har inte bakat bullar på över ett år, går nästan aldrig på fina promenader med min man, känner inga som kan komma hem till oss på vin och ost provning. Men däremot s är jag lycklig. Jag är glad och trivs med mitt liv :) Konstigt va? Jag har ingenting men ändå känns det som att jag har allt. :)
//E

Helgen

I lördags fick jag ett telefonsamtal på kvällen. En bekants make hade natten innan gått bort. Han hade kämpat mot canc35er i flera månader och väntade nu på en transplantation. Mitt i allt så ger hans kropp upp. Jag lider med familjen, med frun som förlorar sin make hon har haft över 35 år, barnen som förlorar sin pappa och alla andra som lider av denna tragedi.
Min make var inte hemma när jag fick samtalet. Men när han kom hem kramade jag honom länge och sa till honom att jag älskar honom mycket. Hoppas alla människor lär sig att ta vara på varandra och värdesätta den kärlek som finns i världen! Spendera inte er värdefulla tid med att vara arga och sura på varandra. Tiden är värdefull!!

//E

Idag

Idag hade jag en bra dag. Min rumskompis sa idag att han syster ska komma hit och hälsa på den 19onde juni. Det ska bli så roligt! Rodney sa att vi ska driva med henne så killarna i denna familj bestämde att jag ska klä mig i burka eller så ska jag ha sjal och vara suuuper iranie när hon kommer. Jag tyckte det var inte alls roligt men killarna tvingar mig så vem är jag att säga nej. Eller så ska vi vara super svenska tänkte vi. Men då sa jag och maken samtidigt att vi då måste dricka oss fulla och bete oss galna hahaha :) för det är ju så vi lever i Sverige, vi bastar varmt, simmar kallt och sen super vi mycket :) !!! Livet i Sverige är bra roligt.
Föresten angående mitt förra inlägg....det var lite konstigt att skriva det jag skrev. Men jag vill vara ärligt, lite brutalt ärlig men så är det. Alise tusen tack för ditt mail, det har gått länge sen vi var nära kompisar och slogs i Tornhagen men du ska veta att genom ditt mail så fick du mig att komma ihåg vår vänskap från förr. Du är en fin människa och jag hoppas att jag kan få träffa dig och ge dig en stor kram i sommar! Tack snälla du för ditt mail!
Aaaa livet är galet.
Föresten i söndags brann universal studios....Vart är det undrar ni?? Jo det är där alla coola filmer i den här staden spelas in. Tex. Den orginala Hulken spelades in där, psyko spelades in där och mååånga andra filmer. Jag var där i lördags eftersom en av mina kompisar spelade in en reklamfilm där. Sen i lördasmorse ringde hon mig och sa att hela skiten brunnit ner....Det var en stor brand och stora delar av universal studios var hotat. Men nu har det iaf slutat att brinna...! Galet galet att bo i den här staden. För er som inte vet vart jag bor så bor jag 25 min från Santa Monica. Jag bor i Valley så vi fick ingen rök på oss. Däremot fick människor i Downtown en massa rök på sig.
Imorgon ska jag spendera heeela min dag på stranden. Oh det ska bli underbart! Jag längtar redan. Det ska vara molnigt men det gör inget, jag älskar havet så det ska bli mysigt. Ska ta kort och visa er alla. Vi ska till Manhattan beach. Sen på torsdag ska jag bara vila mig och i helgen ska jag på ett bröllop.
Jag längtar hem till Sverige måste jag säga. Jag vill krama mina föräldrar och systrar, jag vill äta gb glass och höra svenskar prata omkring mig. Men snart är jag i Sverige, innan jag vet ordet av.
Kram
//E

Min sanning

Igår berättade jag en hemlighet för min make. Jag gjorde det mycket av själviskthet och för att jag inte ville ha hemligheter för honom. Jag älskar honom mycket och vill att han ska veta vad som försigår i mitt huvud. Jag älskar min make men jag tror att jag gav honom lite för mycket att bita i. Jag berättade för honom om mina ätstörningar och att jag går igenom en väldigt svår period just nu. Det var för mycket för honom. Han sa att jag måste söka hjälp. Men jag är inte redo. Han blev irriterad och sa att jag aldrig kommer vara redo. Men jag har inte problem, det går upp och ner ibland. Just nu befinner jag mig i en svacka och sen kommer jag upp igen. Men jag har inte problem, jag har lite smått svårigheter. Nu har jag skuldkänslor till tusen, min man sov inte en blund inatt för han var orolig för mig. På hans röst hör jag att han sätt att se på mig och prata med mig nu är fylld med oro och rädsla. Jag hade inte alls förväntat mig det. Nu frågar han mig hela tiden vad jag har ätit och det gör i sin tur att jag tänker mer på vad jag äter. Nu ringde han mig för att berätta att han älskar mig och att han är orolig för mig. Nu har jag stooora skuldkänslor! Jag kanske inte borde berättat nåt för honom, jag kanske bara borde ha låtit kvällen och tankarna passerat och förblitt mina. Men men sagt är sagt och går aldrig att ta tillbaka. Sånt är livet. Jag bad honom att vi ska försöka ta en dag i taget och rör oss i rätt riktning sakta men säkert. Vi får se hur det går.
//E

Hunden

Jag hade hittat ett namn till henne, hon skulle få heta Babette. Hon skulle bli den goaste och finaste hunden. Hon och jag skulle styra och ställe över killarna i hemmet, vi skulle ha sleepovers, måla varandras tånaglar och prata tills vi somnade. Vi skulle äta god glass och kakor, men inget med choklad eftersom hon då skulle ha dött. Vi skulle ha tröstat varandra när allt blev svårt och pratat i telefon i timmar....!!
Men nu är hon död....Vår hund som vi skulle ha fått har blivit avlivad. Hon hade en hudsjukdom och var lite elak. Jag tyckte det var charmigt att hon var elak. Veterinären hade tagit in en hundtränare och det visade sig att hunden var ondskefull. Hon hade psykiska problem och bet människor utan anledning. Jag vet att hon aldrig skulle ha bitit mig och att vi skulle blivit bästa vänner. Men nu är hon död för att människor runtomkring henne inte trodde att hon kunde ändra på sig. Jag är lite ledsen, kan man vara det över någon man aldrig träffat eller sett? Jag anser att man kan det iaf...!
//E